Hört många som säger att första barnet är man duktig att fotografera, dokumentera och så vidare. Och det var jag med Caspian, fotade magen varje vecka i samma outfit i samma miljö så det gick att göra fina klipp där magen växte. Skrev dagbok varje vecka och vid speciella händelser. Noterade barnmorskans ord och värden, hjärtslag och järnvärde.
Den här gången? Haha! Knappt så jag noterar vilken vecka jag är i. Hade jag inte haft gravidappar hade jag säkert glömt när bf är också.
Det är inte att jag är obrydd men det känns inte lika viktigt. Så här i efterhand så ligger ju bara allt det där från första graviditeten och skräpar. Ska ta tag i och framkalla en fotobok från Caspians första år men det har jag inte lyckats med än. Hade deadline för det 25 juni… Haha, skämtåsido.
Det är mycket svårare att göra allt det där nu när man har ett barn, när skulle jag få till en fotografering varje vecka? Eller minnas något järnvärde från barnmorske besöken? Jag prioriterar inte det den här gången, försöker fotografera magen, det är ungefär så långt jag sträcker mig den här gången.
Idag tog jag igen ett par veckor i min köpta graviddagbok man bara kryssar och fyller i korta meningar i. Den har legat bortglömd i flera veckor, tror jag fick gå tillbaka 10 veckor och försöka minnas hur det varit.
Men imorgon är jag i vecka 27, full koll på det. Just nu. I går var det 99 dagar kvar. För alla som är och varit gravida så vet man att det är milstolpe det där med komma under 100 dagar. Det känns så nära men ändå så långt borta.