Håller andan och längtar efter att få lägga hela det här året till historien. Jag fyller år imorgon och för första gången i hela livet så vill jag absolut inte fira någonting. Vill inte påminnas om att tiden går. Min tid står fortfarande stilla.
Min mamma och pappa hälsade på idag när dom skjutsade hem barnen som varit hos dom. De hade med sig en tårta som hade kraschat i bilen. En enda röra av choklad och maräng, ihop tryckt i ena hörnet av kartongen. Det var fint, symboliskt.