Årets första roadtrip

Avslutade 2017 på jobbet och inledde 2018 där, sen hem och kasta in väskorna i bilen. Släpade ut man och barn sen lämnade vi Luleå.

Nu sitter vi i bilen på väg till Falun men vi ska sova på hotell i natt och är framme imorgon. Jag börjar bli riktigt trött, så jag föreställer mig att sängen som väntar är den skönaste jag kan tänka mig.

Det är långt och vi har haft otur med väder. Vi har hamnat bakom flera plogbilar… Caspian börjar va rastlös och trött han med nu. Så jag håller på att sitta håret av mig, himla tur det är kortkort.

Nytt bloggår

Tänkte ta upp det här bloggandet igen. Sen skaffade jag mig en ny telefon och insåg att jag blivit gammal.

Först och främst köpte jag telefonen i onsdags men den har legat framme på bänken till igår då jag med motstånd tog tag i att starta upp den. Haha! Ladda ner appar, logga in överallt, nytt tangentbord… Hjälp. Har ingen lust att lära mig en ny telefon men det var ett nödvändigt ont. Tur Rickard har en likadan fast annan version så han får agera personlig assistent, tur han är van.

Jag har precis lyckats boka att hotell via telefonen så måste ju säga att det går ganska bra ändå. Om jag nu inte skrev fel nånstans, det får vi se imorgonkväll.

Vi inleder nya året med en vecka i Falun. Himla bra början måste jag säga. Saknar mina brudar och längtar efter att få visa hur mycket Caspian har lärt sig sen sist.

Nu ska jag se ifall jag lyckas slå på en film via telefonen så jag kan lura Caspian till att mysa en stund till med mig. Vi har en riktig mysmorgon han och jag, bästa mornarna.

Rart med barn

Vaknade i natt av en härligt varm känsla. Följt av ett hostande kräkbarn.

Förvirringen när man blir väckt mitt i natten och inte riktigt förstår vad som händer även om man vet exakt vad det är. Trösta barnet! Rädda sängen! Hämta vatten! Hämta hink! Hämta handdukar! Slita bort sängkläder! Hur fan tänder man lampan?

Det som skulle bli en finfin dag med minijul för Caspian och hans kusiner blev istället en dag hemma i isolering.

Men vi misstänker inte att det är någon magsjuka som attackerat oss så ingen panik här inte. Vi har misstänkt att han nog har nån form av förkyldningsastma då han gått falsk-krupp, varit på väg att få det några gånger och alltid hostar så man tror han ska spy. Och i natt ja, då blev det så helt enkelt.

Förvirringen imorse när man vaknar ytan lakan, på en handduk med två, tre plastlakan under sig och undrar var man har hamnat, den är lite kul ändå.

Juldagssladdande

Juldagen hos mamma, pappa och lillasyster. Slumrar till lite på soffan efter en lång natt med en förkyld son som varit på gränsen till falsk-krupp igen hela natten. Så hör jag hur de där små fötterna varvar upp i hallen, bobbycaren sladdar in i vardagsrummet och när han passerar soffan där jag ligger vänder han på huvudet, sladdar runt och stannar en sekund. Sen skiner han upp i ett leende och slänger iväg ett gäng slängpussar innan han burnar iväg igen.

Lilla vän, så jag älskar dig!