Har fått ett stort sug efter att skriva men har tappat vilket forum jag vill skriva i. Känns som att jag vill skriva överallt, vill skriva långa instagram-inlägg, vill skriva här, vill skriva dagbok, vill skriva en bok. Vill skriva långa, djupa texter, vill skriva korta, humoristiska, vill skriva allt. Skrev alltid dagbok när jag…
Fira kärleken och vardagen
Igår var vi bjudna på en väns bröllop. En vän som från början var en kollega på min första riktiga arbetsplats. Jag såg upp till henne, hon var så duktig och kunnig. Hon var pålitlig och rolig. Ni vet när man klickar med en kollega men man tänker inte att ”wow, det här är en…
Sommar, sommar, sommar
På några minuter var sommaren över. Det brukar kännas så, tycker alltid att semestertiderna brukar försvinna bara man blinkar. Men inte i år. Tycker dom här veckorna haft ett alldeles perfekt tempo. Kan vara så att bråkiga barn i olika trotsiga faser i livet gör att dagarna kan kännas oändligt långa så fyra veckor ibland…
Alla dagar med er
Är dagar värda att fira. Men grattis till mig idag, tack för att ni blev mina. Var på en affär med barnen för ett tag sen, så gick vi förbi nattlinnen och där hände det här rosa. Var på Caspian frågar vad det står, svarar att det står bästa mamma på det. ”Ett sånt ska…
Ett helt hjärta, en stund
Det här har varit en lång vår. Tycker jag mest stått och stampat på ett och samma ställe senaste månaderna. Fastnade med fötterna i någon lera och har stått där ett tag. La ner mina nyfunna rutiner, ramlat tillbaka i gamla fotspår och ärligt talat bara skitit i att ta mig ur de. Helt och…
Nu
Brukar känna att livet började då barnen kom. Allt som var innan är ingenting. I det stora hela, ingenting. Det var då jag blev jag. Livet nollställdes, jag nollställdes – livet började då. Med dom är livet. Innan var inget.Livet med barnen är livet. Åren innan känns som en svag skugga. Livet började med barnen….
Vilken jäkla toppenhelg
Har haft den bästa helgen på länge. Inte för att den var händelserik eller för att vädret var bra. Vi var inte lediga tillsammans. Vi hittade inte på något speciellt. Men jag har varit bara här och nu hela helgen. Och vi har träffat familj under helgen, bara det är ju en jäkla grej numera….
Veckans klagobrev
Det är redan mars månad. Det känns som att förälskelsen med det nya året har lagt sig nu. Senaste två veckorna har varit lite svackiga, slirat lite på dom nya rutinerna och varit lite deppig. Blev inte bättre av att Clara vaknade förkyld i tisdags och har snorat sen dess. Sen smittade hon ner mig…
Lite ensamt
I torsdags var nog första dagen jag riktigt saknade att ha folk jag känner runtomkring mig. Att ha ungefär en enda man kan ringa när det händer något suger. För det mesta känns det ganska skönt att vara lite ”ensamma” här i byn men när det händer oväntade saker så önskar man ju inget hellre…
Tar mycket förgivet
Idag då jag jobbade gick jag ner för en trapp och där nedanför stod en av våra damer. Hon väntade på hissen och tittade upp på mig sen brast hon ut i ett hjärtskärande ”åh, vad duktig du är som kan gå i trappor”. Sure, hon har väl levt cirka 55 år längre än mig…